Det är en evighetsmaskin...

I de allra flesta jobb är det risk med smärre arbetsskador, så även inom ecommerce branschen. Efter att sitta och kolla och hjälpa kunder med att optimera sina e-handels butiker så ser man också ett och annat av allt det överflöd som går att få tag på därute.

En pryl som jag har haft svårt att glömma är dammsugar roboten Roomba.

Kolla in filmen om 'Roomban' här

http://www.electricshopping.com/shop/shop.do?pvSKU=DVU00029

Tänk att bara kunna ställa in en tid när man vill att den ska gå över hela hemmet, och så vips när man kommer hem så kommer man hem till ett skinande blankt hem.

Inte för att jag tycker att dammsugande är det tråkigaste av städningen,då hade jag nog hellre gett mig den på att lära den där manicken att diska eller att plocka iordning allt småplock som ligger lite överallt. Såna där småsaker man inte riktigt vet vart man ska lägga och som fyller några lådor här och några skålar där. Såna saker tycker jag är riktigt dryga. Man vill inte riktigt kasta hela skålen med småprylar då man aldrig vet när man har nytta för någon av prylarna.

Då hade det varit bättre att den där roboten svalde de där småprylarna lite då och då när man liksom inte såg det. Då hade man nog inte ens saknat något heller för den delen. Det är ungefär som en piss i rymden (som min farfar alltid brukade säga) att en pryl försvinner idag, i denna prylhysteriska värld.

Aldrig har vi ägt så många prylar som nu, och aldrig har vi varit så prylgalna som nu. Så blir det när mycket vill ha mer.

På tal om mycket vill ha mer;) efter att ha varit gifta i några år så blir det oerhört svårt att hitta på lite kluriga presenter. Framförallt till män skulle jag tro, för hur många skjortar, slipsar etc. kan man köpa om man jämför med skor, spa present kort och såna där kvinnliga presenter som man aldrig kan få för många av? Då har jag en helt crazy present ide att ge till män med födelsedag inom kort. En helt suverän gps som garanterat tar honom ingenstans fort:). Det kan ju bara bli bra.

When they press the button on the front a very well-recorded, patronising woman's voice will come out with one of a host of hysterical Sat Nav-type commands. With such crackers as: "I know you're a man, but it's been 35 minutes now, so can you please admit you're lost and ask someone the way"; and "In 100 metres turn left. No right, err, no left. Sorry, I never can tell my left from my right", as well as "In 50 meters I'm going to put on my most annoying voice and say 'Is your short cut really faster when we get stuck in traffic like this, well, is it darling?" and "In 100 meters I'm going to talk to you in that special voice, which should let you know you've upset me in some way that is bound to be your fault".

Här finns en kort video om prylen; http://www.iwantoneofthose.com/gorgeous-gifts/gifts-for-him/sat-nag/index.html

HIPP HIPP HURRA HURRA HURRA!

Är det inte bara helt underbart när man får tag i en bok som gör att man glömmer bort tid och rum. En bok som man inte behöver koncentrera sig till max för att komma ihåg alla namn och vilka som gjorde vad? Vill dela med mig av två helt underbara böcker, skrivna av rese krönikören Victoria Hislop. Såg att The Island kommit ut på svenska och heter Längtans ö. The return vet jag inte riktigt vad den heter på svenska, tittar man på Ad Libris verkar den inte ha blivit översatt ännu (Hjemkomsten om man föredrar att läsa den på norska:)

Det som jag tycker gör böckerna så bra är mixen av historia, plats skildringar (får veta en hel del om Kretas och Spinalongas historia) samt hjältemod, kärlek och passion såklart:)!

Vad Längtans ö handlar om;

En gripande släktkrönika om förnedring och hjältemod, svek och passion. Men framför allt är det en berättelse om en kärlek som överlevde allt.25-åriga Alexis Fielding kommer till Grekland från England för att söka sanningen om sin mors historia, en sanning som alltid hållits dold för henne. Men hon behöver också reda ut sin egen turbulenta tillvaro. Är den på ytan så perfekta pojkvännen perfekt för just henne? Och vad ska hon egentligen göra med resten sitt liv? Resan leder henne till Spinalonga, en liten ö utanför Kretas kust, som fram till 1957 var Greklands spetälskekoloni. Dit skickades de drabbade i exil, utan hopp om att någonsin få återvända hem. Det visar sig snart att ön präglat kvinnorna i Alexis släkt under flera generationer. Alexis mormors mor Eleni drabbades 1939 av spetälska och tvingades lämna sin man och sina två små döttrar bakom sig. Barnen, Maria och Anna, växte upp i Spinalongas skugga och valde helt skilda vägar för att hantera det. Maria skötte pliktskyldigt om sin far och vardagen medan Anna sökte spänning och passion så långt från familjen, och ön som splittrade den, som möjligt. Men alla olikheter till trots pekade systrarnas hjärtan i samma riktning, mot samma man, och deras öden förblev tätt och tragiskt sammanflätade. Under sin tid på Kreta dyker Alexis djupare in i de hemligheter familjen så länge försökt förneka, och inser att deras historia, deras misstag och mod, i allra högsta grad kan ha förmågan att påverka hennes egen framtid.

Tycker ni om denna så läs också The Return, om flamenco dans och Spaniens inbördeskrig under Francos tid.

Njutning för alla sinnen...

Sådär någon månad senare, efter solbrännan bleknat bort och man har glömt hur ett vågskvalp låter, börjar det gå upp för mig vad ordet njutning egentligen står för.

Njutning är när man kan sätta hjärnan på viloläge, deleta alla mappar man inte längre har användning för, rensa disken i huvudet och veta att det är helt ok att vara frånkopplad från alla måsten under en begränsad tid.

Njutning kan också vara Thaimassage på

stranden under lojt vajande palmer, paraplydrinkar vid poolen, fantastisk natur att vila ögonen på, lyssnandes på Santana toner från några skönsjungande gitarrspelare.

Nästa ögonblick har du en gästvänlig, ödmjuk kypare som står vid foten av din solsäng och frågar; kalaline, you want some flied ice cleam? Kan livet blir mycket bättre?

Åk till QSignature på Koh Samui om du vill uppleva njutning för alla sinnen.

http://qsignaturekohsamui.com/

Hjärtat får inga rynkor...

Mark Levengood har äntligen satt ord på det som min älskade farmor har i alla år försökt förklara för mig, när jag har tyckt att hon blivit än rynkigare, trots att hon har ett bättre minne och lägre blodtryck än dagens McDonalds tonåringar.

Eftersom jag tyvärr inte kunde vara hos henne på hennes 88-års dag så beställde jag ljudboken Hjärtat får inga rynkor på http://www.bokus.com/.

I Hjärtat får inga rynkor vecklas Mark Levengoods universum ut, en värld där kinesiska Elvisimitatörer skimrar i kapp med Danmarks drottning, där Körskolläraren Som Gud Glömde samsas med Jesus i Orlando (som Gud helst skulle vilja glömma). Här möter vi nya vårar som blommar i krematoriets park och grannens otäta hund. Hjärtat får inga rynkor lär oss varför det är vådligt att tolka folk i form av blombuketter samt faran av att stå på huvudet om man inte bär trosor.

Jag återkommer om någon vecka med farmors tolkning av boken.

Tack och hej leverpastej!

Summan av kardemumman...

Sitter och summerar vårt första år här i Israel, jämför för och nackdelar med Sverige samt försöker titta framåt för att komma fram till i vilket land jag tror att vi kommer att bo i om en 5-10 år.


Det där är inte lätt, och absolut ingen halvtimmes filosofering innan man stupar i säng heller för den delen.



Men för att kort och snabbt spalta upp för mig själv så skulle det nog se ut såhär;



+ för Sverige
1. Barnomsorg, barnomsorg, barnomsorg (betalar ca SEK 5-5500!!! per månad i Israel och då är det inte precis guldhandtag på dörrarna som man nästan skulle kunna tänka sig för den summan)


2. 6 veckors semester (som jag hade på mitt jobb på Talarforum innan vi flyttade, jämfört med 2 veckor i Israel).


3. Att få vara utbränd! Att kunna få en diagnos att man är utbränd eller lite vidbränd (som min kära vän Tina kallade sig när hon var på väg utför) och få vara sjukskriven för det, samt lyxen att till en stor procent ha jobbet kvar när man tagit sig upp till ytan igen. Här finns inte ordet utbränd i ordlistan (vilket ju kan vara förvånande med tanke att man aldrig kan veta nästa gång en självmordsbombare slår till, eller när några av terroristgrupperna Hamas, Hizbollah eller AlQaida skulle få för sig att skicka in lite bomber nästa gång, eller städerna i närheten av Gaza som blivit bombade i stort sett varje dag av Hamas de senaste 7 åren!!!! Är inte det att leva under stress så har jag nog inte riktigt förstått vad stress är.) Efter det sätter man nog kanske sina arbetsuppgifter i rätt proportion till verkligheten. (Hoppsan det blev ju en riktigt litet politiskt inlägg utan att man tänkte sig för)






+ för Israel


1. Här finns ingen Jantelag som fortfarande sitter djupt förankrad många svenska företags fikarum!! Det är helt ok att tycka att man själv är riktigt bra på något (och till och med att säga det högt), samt att säga vad man tycker utan att behöva känna att man ska vara till lags (självklart inte alla som känner sig så även i Sverige, men jag märker tydligt att människor i Israel inte förväntar sig att den andra ska 'sköta sig' eller uttrycka sig på ett särskilt sätt, som så ofta händer i Sverige).

2.Klimatet!!! Bort med alla tjocka overaller, mössor och vantar. Sen är det ju inte dumt att åka till Österrike o åka skidor en vecka om året;).

3. Öppenheten och nyfikenheten för andra människor, kulturer, språk etcetera!! Jag har ALDRIG skämts över min brutna dialekt när jag pratar hebreiska så att folk knappt förstår vad jag säger. Istället har jag helt plötsligt flera runtomkring mig som försöker förstå vad jag vill ha sagt. G har under våra 9 gemensamma år i Sverige ofta blivit behandlad annorlunda (till exempel över telefonen) enbart för att han under de första åren inte pratade felfri svenska. Myndigheter och företag i Sverige, ni borde skämmas för hur ni sållar ut människor!

Vi behöver ovanliga människor för att förstå vilka tankar
vi kunde ha tänkt.
- Esben Benestad

På tal om mångfald; jag lärde mig många kloka saker om mångfald av en fantastisk människa vid namn Claes Schmidt-Sara Lund under mina år på Talarforum. Han-hon beskriver om mångfald såhär http://www.talarforum.se/article/claes_schmidt/87/claes_schmidt-ovanligt_naturlig_och_onormal.pdf